Inga tecken på organiserat valfusk

Nej. Debatten efter valet har ofta byggt på enskilda exempel om ”valfusk”, men Valmyndighetens incidentrapporter ger en annan bild. Det finns inget i materialet som pekar på eller indikerar omfattande eller organiserat fusk. En incidentrapport är valadministrationens anmälan till Valmyndigheten om att något avvikit från föreskriven ordning, att någon hindrat röstningen eller otillbörligt verkat vid valet, eller om andra händelser som kan påverka valets genomförande (vallagen 16 kap. 2 §). Av de 5 153 rapporterna utan testrapporter och troliga dubbletter gäller ungefär hälften valsedlar (2 552). Enligt genomgången gäller 372 gruppröstning och 69 förkryssade valsedlar. Rapporterna är beskrivningar, ibland av vad någon annan berättat, inte fastställda fakta, och de beskriver inte ens alltid något otillåtet.

Valmyndigheten lämnade ut 5 194 rapporter som kom in mellan 3 augusti och 28 september 2026. Utom tre testrapporter kom 3 073 från kommunernas valkanslier, 2 036 från röstmottagare, 55 från länsstyrelser och 27 från ambassader och konsulat. Rapporteringen var obligatorisk för första gången 2026. 2022 var den frivillig och gav 653 rapporter, så fler rapporter betyder inte i sig fler incidenter. Räknat på rapporterna utan troliga dubbletter som anger kommun blir det 6,31 per 10 000 röstberättigade.

Saknade valsedlar betyder att ett partis valsedlar inte fanns på plats, till exempel för att de tagit slut eller inte levererats. Förkryssade valsedlar har redan ett kryss, till exempel vid en kandidat, när de hittas i lokalen, delas ut eller tas med dit. Enligt genomgången av de 2 552 valsedelsrapporterna utan troliga dubbletter säger 241 att valsedlar saknades (leveransen eller okänt skäl). Förkryssade valsedlar har ofta lyfts fram i debatten med enskilda exempel. Valkoll har räknat dem för sig den 1 oktober, med en ordsökning i alla 5 153 rapporter utan testrapporter och troliga dubbletter där varje träff lästes: 69 av 5 153 rapporter gäller förkryssade valsedlar. Räkningen bygger på en sökning i alla rapporter, där varje träff är läst och kontrollerad. I 55 hittades de bland valsedlarna i lokalen, till exempel i valsedelsstället, och i 53 av dem säger rapporten inte vem som kryssat eller lagt dit dem. I 7 hade väljare med sig egna förkryssade valsedlar (tre av dem är dagliga rapporter från samma lokal), i 6 delade någon ut dem eller lämnade in dem, och i en rapport upptäcktes valsedlar med likadana kryss vid rösträkningen. I 28 av rapporterna står det vilket parti valsedlarna gällde: M och Örebropartiet (6 var), S (5), V (3), KD (2) samt C, L, MP, SD och tre andra partier (1 var). Rapporter som beskriver samma sak med andra ord kan saknas, och några rapporter kan gälla samma händelse.

Stapeln visar gynnat minus drabbat: hur många rapporter som säger att partiets valsedlar flyttades fram, lades framför eller över andras, lades i andras fack eller ställdes ut på fler ställen, minus hur många som säger att de togs bort, stals, gömdes, vändes, flyttades bakåt, täcktes, klottrades på eller byttes ut. Valsedlar nämns oftare som drabbade än som gynnade, så de flesta partier hamnar under noll. SD är det enda riksdagspartiet över noll (+35) och V ligger lägst (−112). Talen är antal rapporter, inte omräknade efter partiernas storlek, och valsedlar som bara saknades räknas inte. Gynnat och drabbat bygger på den kontrollerade genomgången, gjord med hjälp av AI-verktyget Claude ur texten och kontrollerad i ett stickprov på 100 rapporter.

”Klanröstning” är ett ord ur debatten, som ofta byggt på enskilda exempel. Det är inget begrepp i vallagen eller brottsbalken. Det ska poängteras att det i materialet inte finns några bevis på att det förekommer omfattande problem med vad som kallats ”klanröstning”. Rapporterna beskriver vad röstmottagarna såg: enligt genomgången gäller 372 rapporter gruppröstning, alltså att någon annan var med, eller ville vara med, när en väljare valde valsedlar, och de handlar mest om anhöriga och om någon som väljer åt väljaren: 133 om anhöriga, medföljande eller flera väljare bakom valskärmen, 174 där någon annan valde eller styrde, 44 där samma person kom med flera väljare eller väljaren hade förkryssade valsedlar eller instruktioner i mobilen, och 21 övriga. Rapporterna säger inte hur väljarna röstade, och bara 21 av de 372 nämner något parti. Att en grupp följer med till lokalen eller väljer samma parti är inte i sig ett tecken på fusk. Det rapporterna beskriver som problem är när någon väljer åt väljaren eller går med bakom skärmen.

Väljaren ska vara ensam bakom valskärmen och själv göra i ordning sina röster. Den som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte kan det ska på begäran få hjälp av röstmottagarna och får därutöver ta hjälp av ytterligare en person (vallagen 7 kap. 3 §, i lydelsen från 1 december 2025). Enligt Valmyndigheten behöver en röstmottagare vara med när någon annan hjälper väljaren bakom valskärmen eller vid valsedlarna, och röstmottagarna har tystnadsplikt. Av gruppröstningsrapporterna gäller 133 anhöriga eller medföljande som ville vara med bakom valskärmen, eller flera väljare där samtidigt.

Det är ett brott enligt brottsbalken 17 kap. 8 §: att vid ett val försöka hindra omröstningen, förvanska dess utgång eller på annat sätt otillbörligen inverka på den. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader, och vid grovt brott, till exempel med våld eller hot om våld, fängelse i högst fyra år. Samma paragraf gör det straffbart att ta emot eller begära en otillbörlig förmån för att rösta på ett visst sätt. Brottsbalken 17 kap. 9 § gäller den som obehörigen försöker ta reda på det som ska hållas hemligt vid röstningen. Valmyndighetens kategori ”Otillåten påverkan” (428 av 5 191 rapporter, troliga dubbletter inräknade) är en rapportkategori, inte ett avgörande om brott.

Ja. Valmyndighetens kategori Hot och våld m.m. har 88 av 5 191 rapporter (troliga dubbletter inräknade), och den största underkategorin är kränkning av och trakasserier mot röstmottagare (35). Enligt genomgången av texterna i kategorin beskriver 31 hot eller våld: 26 hot, varav 24 mot röstmottagare, och 5 fall av våld. Oftast var det enligt rapporterna en väljare som stod för hotet eller våldet (16 rapporter), därefter en annan person (9) och en partiföreträdare (4). Klassningen ger varje rapport en typ: rapporterna i kategorin Otillåten påverkan är lästa med en annan typindelning och rapporterna i övriga kategorier inte alls för hot, och minst två rapporter i Otillåten påverkan beskriver också hot, så 31 är ett minsta tal.

Det är Valprövningsnämnden som prövar överklaganden av valet och som kan upphäva ett val och besluta om omval i den berörda valkretsen (vallagen 15 kap. 13 §). Det ska ske om en myndighet har avvikit från föreskriven ordning eller om någon har hindrat röstningen, förvanskat röster eller otillbörligen verkat vid valet, men bara om det ”med fog kan antas” att det har inverkat på valutgången. Räcker en mindre ingripande åtgärd, som en ny sammanräkning, ska nämnden välja den i stället. Incidentrapporterna avgör inte frågan. De är valadministrationens egna beskrivningar.

Den som enligt röstlängden hade rösträtt vid valet, och ett parti som deltog i valet, får överklaga beslutet att fastställa valets utgång hos Valprövningsnämnden (vallagen 15 kap. 3–6 §§). Överklagandet ska ha kommit in senast tio dagar efter att valet avslutades. Riksdagsvalet gick enligt nämnden att överklaga till och med 29 september 2026, och för valen till region och kommun räknas tiden från när länsstyrelsen kungjort resultatet (vallagen 14 kap. 26 §). Nämnden har en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och sex ledamöter som riksdagen utser, och dess beslut får inte överklagas (regeringsformen 3 kap. 12 §).

Från Valmyndighetens incidentrapporter från valadministrationen, valen 2026 (fliken ”Rapporter valadmin”): 5 194 rapporter, utlämnade som allmän handling den 29 september 2026. Valmyndigheten har ersatt personuppgifter med [Personinformation], och 26 rapporter är sekretessbelagda och saknar text. Valkoll räknar bort tre testrapporter och 38 troliga dubbletter (5 153 kvar). En trolig dubblett har samma kommun, plats, incidenttid och text som en annan rapport i filen (texten jämförd utan skiljetecken) och räknas bort i rapporteringen per kommun, valsedlarna, nekade väljare, gruppröstningen, förkryssade valsedlar och främlingsfientlighet och rasism. Talen för Valmyndighetens kategorier och för vem som skickade rapporterna räknas med de troliga dubbletterna. 77 möjliga dubbletter (samma kommun och text, eller nästan samma text samma dag) räknas med, eftersom incidenttiden ofta bara är ett datum och två korta likadana texter kan vara två händelser. Valkoll har klassat texterna med hjälp av AI-verktyget Claude. Claude har programmerat skript som väljer ut rapporterna, efter Valmyndighetens kategori eller med ordsökningar, och har sedan läst varje utvald rapport och gett den en klass efter nedskrivna regler. Varje beslut är sparat i en fil med rapportens radnummer, och skripten stannar om en träff saknar beslut eller om ett citat inte står ordagrant i rapporten. Klassningen och all datahantering har granskats och omgranskats i flera omgångar av fristående AI-granskare och av Victor Pressfeldt. Räkningen av förkryssade valsedlar är gjord för sig: varje träff är läst, och tre par som ser ut att gälla samma händelse räknas en gång (se frågan om förkryssade valsedlar). Radnumren är radnumren i Valmyndighetens Excelfil. Röstberättigade kommer från val.se (riksdagsvalet, slutlig räkning). Mer i avsnittet Underlaget.

Sidan försöker ha full transparens. I avsnitten om partierna vid lokalen, gruppröstning, främlingsfientlighet och rasism samt hot och våld visas ordagranna citat ur rapporterna med radnumret i Valmyndighetens fil, så att det syns vad som har räknats in. Underlaget är en allmän handling som vem som helst kan begära ut från Valmyndigheten och jämföra med. Talen är räknade med skript som Claude har programmerat, klassningen har granskats i flera omgångar och metoden står i avsnittet Underlaget.